Ett mejl
Idag kom ett mejl. Ett väldigt trevligt mejl från Sorbonne!
A
P.S. här med förklaras bloggtorkan officiellt över D.S.
Hur är läget?
Tänkte ge en liten lägesrapport om vad som händer just nu.
Jag jobbar fortfarande på Sandvik, har en vecka kvar och slappar sönder totalt på mitt kvava kontor. Nästa sommar ska jag hitta någonting trevligare att pyssla med, helt klart. Spelar ingen roll om jag tjänar lite mindre.
Förra veckan var jag ledig från jobbet, då hann jag med några roliga små utflykter. Besökte släkten i Stockholms skärgård, kusinerna vid Mälarens strand i Uppsala, några lata dagar ute till havs i stugan och en solig road trip med A och Hedvig till A's sommarplace Silläng.
Vår kära vän Sofia har kommit hem från Japan och det känns toppen! I helgen åker vi två till Stockholm för att njuta av sommaren och livet, äta glass och bara vara. Det lär bli fint, bara jag lyckas komma på vad jag ska packa med mig för kläder...
Om två veckor åker jag ner till Paris med min mamma för att leta boende till hösten. Det blir nog rätt hektiskt om jag känner min mamma rätt, men jag hoppas att vi ska hinna njuta lite och inte bara springa runt och kika på små studios.
Den 26/8 tar jag och A flyget från Arlanda ner till Paris, och terminen börjar den 2/9. Jag har extremt blandade känslor inför det datumet och den här hösten, men känner jag mig själv och A rätt så vet jag att allting kommer att lösa sig och att vi får det jäkligt roligt. Jag menar, man köper ju för tusan en flaska vin för 15 spänn där nere!
C
Ska du ha senap också?
Här är en bild som A tog när vi var på våra resors resa i Paris förra sommaren. Jag älskar älgarna, de ser äckligt klämkäcka ut.
C
Vardag
På jobbet badar jag i handsprit och ytdesinfektion, så jag blir yr. Vissa patienter är isolerade på grund av t ex magsjuka eller favoriten TBC. Jag slipper oftast dessa rum eftersom jag är ny och vikarierar. Idag kom jag dock inte undan och när jag på akutmottagningen skulle in och sprita ett rum, frågade jag min handledare vad patienten har/hade för sjukdom, varvid hon svarar att hon inte minns vad sköterskan sa. För mig ter det sig så himla underligt att man inte bryr sig om vad man utsätter sig själv för. Det är klart att man hanterar situationer olika, men för mig känns det viktigt att veta huruvida patienten har HIV eller "sjukhussjukan".
När jag inte jobbar så läser jag väldigt mycket, lyssnar på musik eller slumrar. Just nu kryssar jag mig igenom nobelpristagaren Sigrid Undsets trilogi Kristin Lavransdotter. Även om jag delvis har haft väldigt svårt att relatera till den starkt kristna huvudpersonen, så är språket fantastiskt och romansviten välkomponerad och läsvärd.
Musikmässigt finns det sjukt många bra remixer ute just nu, vet dock inte hur stor rätt jag har att lägga ut länkar eller dylikt här. Maskinens senaste däremot är uppe på youtube och den är vass.
http://www.youtube.com/watch?v=4kZ8U3WWHTU
A