Boîte réception

De: AnnaB
Envoyé: Aujourd'hui 03:13

"E hwos o!"


A och jag älskar våra smsinlägg. hehehe.

C

SMS

Up for some man hunting tomorrow night with me and C? xoxo A
Envoyé à: Steffie C
Envoyé: 20/11 22:40

Ett tydligt tecken på att helgen är i antågande.

A

Tvillingar


När natten inte längre är ung och champagnen defenitivt är slut. Det är då frågan ställs, med stor entusiasm och tindrande ögon: Är ni tvillingar?

Och med tanke på den besvikelse vi möts av när vi levererar vårt svar skulle man kunna tro att den franska börsen kraschat.

A

SMS

SANDVIK varslar 1500!!!
Envoyé à: C
20/11 10:12

Whot? Ja, jag
ryker iaf inte. Mitt
jobb var helt klart
nyckeln till allt.

De: C
20/11 10:14

A

Bonheur des Dames & Le Regine

Gårdagskvällen kan sammanfattas så här:





Det räcker så.

A

SMS

I Paris har vi mobiltelefoner med en minneskapacitet på 100 SMS. E t t h u n d r a SMS. Vilket i princip innebär att jag var och varannan dag sitter och rensar min inkorg och utkorg. Läser. Ler. Suckar. Raderar. Läser. Ler. Suckar. Raderar. Gång på gång. Men det finns meddelanden som jag inte kan förmå mig själv att slänga: 

"Gott natt!"
De: Jordan Ko
06/09 00:59  - Jordan är kanadensaren som har bott i Stockholm i tre år.

"Vi har stora
problem"

De: C
14/09 11:25 - Hotellet vi skulle inhysa Sofia & J på var tydligen fullbokat. Smärre panik. Men C löste det hela galant!

"Hej. Vi ligger i
sängen. Dessutom
bråkar vi med nils
:) hanvill spela. Vi
tycker han ska
sova. Kanske vi
får rycka linan.
Kram P"
De: Pappa
08/10 22:26 - Min pappa skickar små rapporter, gärna kvällstid eller när han är ute och reser. 

"Colder, so colder.
Like 5 degree in
the morning. You
should get used to
it. But the temp is
ok in the metro
haha. Kisses"
De: Eventuellt judisk fransman
25/10 23:29 - Fransman som aldrig utnyttjar lokaltrafiken. Förutom veliberna (cyklar man kan använda om man uppgraderar sitt NAVIGO-kort) när hans vespa var sönderkörd, eftersom "c'est cool".  Att jag frivilligt åkte metro (har jag så mycket val?) kunde han inte riktigt förstå och var så klart inte sen att pika mig för!

A


Naivitet


Det här har egentligen inte med vårt liv i Paris att göra, men då jag finner det här viktigt, gör jag ett undantag. Under hela hösten har media frenetiskt övervakat den amerikanska presidentvalskampanjen. En kampanj som har hållit på i närmare två år och som praktiskt taget har varit en lång jävla cirkus. Och Europa valde genast sida. Äpplebarnen valde sida, rikemansbarnslynglarna valde sida, männen med kosing valde sida till och med de oklandriga pojkarna med dubbel masterexamen valde sida. Obama. Messias.

Jag skräms över naiviteten jag ser överallt. Hur människor utan att reflektera säger YES WE CAN i någon slags beklämmande desperation i att vara politisk korrekt. Denna naivitet har fört oss mot katastrofer och avgrunder så många gånger förut. Adolf Hitlers tredje rike, Idi Amins Uganda, listan är sorgligt nog oändlig. 

Vad är det ni säger YES WE CAN till egentligen?

Att dödsstraff faktiskt är okej, att äktenskapet är ett heligt förbund enbart mellan man och kvinna och att Europa borde vara mer delaktigt i att sopa ihop de spillror Afghanistan idag är?

Jo. Faktiskt.

A

Undantaget som bekräftar regeln

Chacha en fredagsnatt. Vi kom dit sent. Kön var lång och människorna för snygga. Svårt att komma in. För oss gick det dock relativt smidigt, eventuellt tack vare några manliga vip-gäster som sa att vi var "très mignons et blondes". Chacha (uttalas mer som Sasha, så släpp dansen för Guds skull) har en ganska märklig mix av gäster, antagligen för att klubben fortfarande är rätt ny och het. Äpplebarn och riktigt mediafolk, överklassungar, och män med kosing. Inte utpräglat än i någon riktning, men blir väl med tiden.

Av någon outgrundlig anledning hamnade jag i rökrummet. Lögn. Jag gick dit eftersom jag kände mig som tredje hjulet när C pratade med en stilig fransman (designer för Sandro homme). Och jag gick dit för att eventuellt röka en cigarrett då min fransman, naturligtvis inte hade hört av sig som vi kommit överrens om (typ). Jag röker inte ofta, men det händer.

Väl där inne frågade en brunett mig på klingande stockholmska om jag var svenska. Det var bara att bekänna färg. Hon var där med två manliga vänner som jag sedan hälsade på. Översvallande och otroligt fascinerade över min nationalitet. Som vanligt. 

Tillslut böjer jag mig fram och frågar om en cigarrett varav den ena svarar på svenska. Ägd. Mannen är kring 25 år gammal. Svensk överklass. Hänger i Paris. Gör ingenting vettigt. Använder gärna ord som: substans & väninnor och beskriver sin syster som "en riktig prinsessa". Tycker personligen att han är ett jävla kap. Ni vet typen. Ni känner igen jargongen. Och ni blir därför egentligen inte förvånade när han emellan sitt välformulerade dravel även slänger in meningar som: Jag skulle verkligen vilja knulla dig. Att jag inte skulle invända, är han naturligtvis övertygad om.

Och frågar ni honom idag, så skulle han säga att enda anledningen att jag inte låg på rygg i hans lägenhet var eftersom han har en svensk flickvän, som han älskar mer än allting annat.

Ett svenskt praktsvin. Undantaget som bekräftar regeln.

A  

Föräldrar

Mina föräldrar är här på besök över helgen. Jättemysigt och välbehövligt. Ni anar inte hur lång tid två månader faktiskt är. Eller ja, kan kännas som.

A

Ett äppelbarn på Prozac.

Nu tänkte jag berätta för er om en fransman jag dejtade för några veckor sedan.

Vi träffades på Social Club, på dansgolvet där jag dansade som ett djur och han stod och diggade musiken med sin korta kompis. Han frågade om jag ville ha en drink och vi satte oss ner för att prata lite. Helt plötsligt säger han "I would like to kiss you!" varpå han attackkysser mig så att jag nästan slår ut tänderna.
Trots detta gick jag med på att träffa honom för en drink måndagen efter.

Nicolas bor i en lägenhet som hans föräldrar betalar i det 16e arrondissementet. Föräldrarna har ett företag i Kina, och reser mest hela tiden. Detta var i princip det första han berättade om sig själv, vartefter han påpekade hur viktigt det är att snabbt få veta vad en persons föräldrar jobbar med. Han är 21 år, adlig och ser bra ut. Precis som alla andra spenderar han vintrarna i Alperna och sommrarna på sydkusten. Han har en Mac, specialdesigande WeSC hörlurar som han har köpt på Colette och kör vespa men skulle gärna vilja ha en Volvo C30.

Han är som sagt inte sen att framhäva hur otroligt gott ställt han har det ekonomiskt, men han vill ändå göra alla uppmärksamma på att han ändå inte är ett vanligt litet rikemansbarn utan att han faktiskt har lila byxor och lyssnar på alternativ musik. Som han själv sa så är han den enda på sin skola (Assas, såklart..) som klär sig så. Nicolas är nog den osäkraste människan jag någonsin har träffat och jag tror att han frågade mig i princip 3 gånger i timmen om han tråkade ut mig.

Han berättar om att han älskade OC när det precis hade kommit, men att han åkte till New Port och att det inte alls var lika coolt som i serien. Dock så tyckte han att Marissa var väldigt snygg, och han höll med mig om att Seth var snyggast av männen.

På andra dejten börjar vi prata om mer seriösa saker som hans barndom och förhållanden, och helt plötsligt låter han mig veta att han gick på Prozac för tre år sedan på grund av att han kände sig så ensam i sin dyra lägenhet och att "my girlfriend was very nasty to me". Jag höll på att sätta martinin i halsen och räddade situationen med att berätta att jag läste lite psykologi på gymnasiet och att det var roligt. Jag menar vad ska man säga?!

Som ett litet körsbär på toppen av all denna patetiska grädde kan jag påpeka att när han berättar om sig själv så talar han om hur många vänner han har på Facebook. Give me a break.

C


Moral

Någonstans inom mig finns det en liten, liten skärva av moral. Denna envetna lilla skärva säger till mig att man inte ska blotta andra människor, speciellt inte deras dåliga sidor. Släta över och ignorera. Detta har gjort att jag har valt att inte publicera detaljer om de små franska svinen. Nu blir det ändring på det. Och för att glädja er ännu mer, C är med på det också, jag menar det var ju faktiskt hon som började!

A

Syskonkärlek





Tänk att det kunde vara så roligt att ha sina småssykon på besök och dricka dem fulla på Cuba Libre, äta bakelser på en bänk i regnet och flanera på Champan!

C

Sympatisk

När du beskriver en fransman som sympatisk är du ute på riktigt djupt vatten.

A


En ny fransman!



Woho kolla in vad jag hittade i torsdags!

C

Min date.

Fick ett sms i helgen från en man utan ansikte som jag uppenbarligen hade givit mitt nummer till under torsdagens eskapader. Han ville gå på ett känt Café vid Trocadéro med mig, och jag sa D'acc.

Jag var måttligt taggad på att gå på blind date och försökte att övertala A att ta min plats, men hon vägrade blankt och påpekade att caféet är känt för sitt goda thé.

Hur som helst gav jag mig iväg vid halv 7 för att träffa honom, och nu tänkte jag utelämna daten helt totalt här på bloggen bara för att han var så otroligt typisk för sitt slag.

Han heter Romain, är 28 år gammal och bor ett stenkast från Place du Trocadéro. Hans familj har tydligen bott där i typ 4 generationer eller någonting. Han arbetar på familjens firma som pysslar med att köpa och sälja fastigheter (jag fattade inte riktigt...) Han har (såklart!) pluggat juridik på Assas och har två masters. När han går ut gillar han ställena runt Champs-Elysées bäst, och han droppade självklart namnen Le Baron och Chacha. När jag frågade vad han gillar för filmer sa han att han inte gillar filmer som alla har sett utan snarare lite mer unika och annorlunda filmer. Hans lillebror var uppenbarligen filmproducent.

Om vintrarna gillar han att åka skidor i Courchevel och om somrarna hänger han i familjens hus som är beläget på Côte d'Azur. Han tycker om att spela tennis och "enjoys horseriding in the countryside" som han själv uttryckte det. Hans favoritkök är det japanska. Han går klädd i en Cashmerekappa och blanka skor, har lockigt hår och en svart flashig mobil med touch screen.

När vi inte pratade om honom frågade han de klassiska frågorna som jag har svarat på tusen gånger vid det här laget:
"Why did you want to study french here in Paris?"
"What will you study at the university?"
"Have you got a swedish boyfriend?"
"What do you think about the french guys?" (smutsiga djur!)

Mot slutet av vår lilla drink frågar han vad jag har för torsdagsplaner, och jag berättar att jag ska på Regine's. Då berättar han att han har en fantastiskt fin bar i sin lägenhet "really it's a real bar, you should see it!" och erbjuder mig att komma och hälsa på innan Regine's så att han kan bjuda mig på en drink i sin fina bar.

Alltså allvarligt, jag undrar hur många brudar han har kört samma upplägg med. Oftast får han nog till det, jag menar en egen bar, vem kan motstå det?! Hur som helst har jag inte bestämt mig för om jag ska säga att jag har blivit akut sjuk eller om jag ska byta telefonnummer och hoppas att vi aldrig stöter på varandra igen!

C


Bonheure des Dames, Regine's & les Mexicainnes















Cuba Libre & mexikanarna






Bueno, bueno, bueno, Fidel Castro, [merKi], Cuba Libre & SKÅL!

A&C

Je suis á la masion de Mercedes.

Nu sitter vi har och dricker rom och cola hos vara underbara mexikanska vanner!
Snart ska vi till en klubb som heter Neo, och igar var vi pa var favorit Le Blanche dar de hade "Bonheur des Dames" dvs. gratis mat och dricka till alla damer plus strippshow. Sen gick vi till en smygig klubb som hette Tania.

I morgon kommer Jossan hit till Paris och tar en drink med oss, och sen ska vi ata Tapas med Hollandskan och Steffi vid Bastiljen. Formodligen blir den en picknick till lunch, eftersom at vadret ska vara bra i morgon. Splendid.

Nu ska vi kila ivag.

Bisous!

C

Bonheur des Dames & Club Tania








Först kom vinet.  Sen kom maten. Sen kom desserten. Sen kom stripporna. Sen kom männen. Sen kom champagnen. Sen kom nästa klubb: Club Tania. En riktigt bra kväll!

A

Muffins & holländskor


I lördags bakade jag muffins med Steffie och Nienke, en pastasallad slängde vi ihop också.

A

Tidigare inlägg Nyare inlägg